Diva Is A Female Version Of A Hustla
Goddag
Jag kan sänka badankor och njuter av att klippa mina tumnaglar.
Detaljer från Marc Jacobs RTW Fall 09, det skriiiker 80-tal och jag blev småkär i detta mönster.
Det har inte blivit så mycket text på sistone från min sida och det beror på att jag haft för mycket tankar.. villket resulterat i överbelastning hos hjärnkontoret. Jag snackar inga småtankar nu, utan livs frågor. Reflektioner och tankar om min egen framtid. Jag vet att dem flesta som bloggar använder just skrivandet och bloggen som ett slags bollplank. Vilket kan vara bra, om det känns rätt för en. Men det kan också ha sina dålida sidor. Om alla fortsätter skriva om sådant man pratar med ens nära&kära hela tiden, slutar det väl med att vi inte längre konverserar öga-mot-öga. Vi har aldrig haft så många sätt att kommunicera med andra på som vi har i dagsläget, men ändå träffar ppl sina nära allt för sällan. Eller ah för vissa, jag har inte riktigt kommit till den punkten .. eller är inte i närheten av att sluta umgås med mitt folk irl. Men vi vill ju inte sluta i en visuellvärld fylld av lathet. Så mina tankar, känslor och mitt sanna bevarar jag helst för dem som lever närmast inpå.. mina ehm.. bollplank! Resten av skiten får ni ta del utav, dear readers. Nu ska jag bada med ankorna i havskaret därefter bege mig till andra sidan stan. Det blir nog en förfest i Hjällbo därefter jeanskalas på Valand. Ses där ;)
Piz!/ Evelina
Jag kan sänka badankor och njuter av att klippa mina tumnaglar.
Detaljer från Marc Jacobs RTW Fall 09, det skriiiker 80-tal och jag blev småkär i detta mönster.
Det har inte blivit så mycket text på sistone från min sida och det beror på att jag haft för mycket tankar.. villket resulterat i överbelastning hos hjärnkontoret. Jag snackar inga småtankar nu, utan livs frågor. Reflektioner och tankar om min egen framtid. Jag vet att dem flesta som bloggar använder just skrivandet och bloggen som ett slags bollplank. Vilket kan vara bra, om det känns rätt för en. Men det kan också ha sina dålida sidor. Om alla fortsätter skriva om sådant man pratar med ens nära&kära hela tiden, slutar det väl med att vi inte längre konverserar öga-mot-öga. Vi har aldrig haft så många sätt att kommunicera med andra på som vi har i dagsläget, men ändå träffar ppl sina nära allt för sällan. Eller ah för vissa, jag har inte riktigt kommit till den punkten .. eller är inte i närheten av att sluta umgås med mitt folk irl. Men vi vill ju inte sluta i en visuellvärld fylld av lathet. Så mina tankar, känslor och mitt sanna bevarar jag helst för dem som lever närmast inpå.. mina ehm.. bollplank! Resten av skiten får ni ta del utav, dear readers. Nu ska jag bada med ankorna i havskaret därefter bege mig till andra sidan stan. Det blir nog en förfest i Hjällbo därefter jeanskalas på Valand. Ses där ;)
Piz!/ Evelina
Kommentarer
Trackback
